Hatbrott

Hatbrott är ett samlingsnamn på flera olika brott där motivet är hat eller fördomar baserat på:

• Etnicitet, hudfärg, ras eller nationalitet,
• Trosbekännelse (religion),
• Sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller liknande omständighet.

Det spelar ingen roll om du tillhör gruppen eller inte, det är gärningspersonens motiv som avgör om det är ett hatbrott eller inte. Hatbrott anses kränka dubbelt genom det inte bara är ett angrepp på den utsatta personen utan även skapar otrygghet och rädsla i den grupp som personen tillhör.

Har du blivit utsatt för ett brott med hatbrottsmotiv innebär det att gärningspersonen kan dömas hårdare genom straffskärpning. Personen blir alltså till exempel dömd för ofredande eller ett annat brott, men får ett hårdare straff om motivet till brottet var att kränka dig utifrån de egenskaperna som nämns ovan. 

Många personer som blivit utsatta för hatbrott har blivit utsatta flera gånger under sitt liv. Det är vanligt att man tillslut tror att det är något som man måste acceptera och inte kan göra något åt. Många som kränks bortförklarar och förminskar ofta det som hänt. De börjar ifrågasätta sig själva och tänker att de är överkänsliga. Om brottet inte varit konkret och tydligt (som till exempel synligt våld) kan det vara svårt att förstå att det rör sig om en kriminell handling, trots att det faktiskt är ett brott som personen blivit utsatt för.  

Om du har blivit utsatt och känner dig rädd för att berätta för någon så är du inte ensam, det är en vanlig reaktion. Många är oroliga att situationen ska förvärras eller att andra ska tycka att man överreagerar. Hos Brottsofferjouren kan du få prata med någon som faktiskt lyssnar. Alla reagerar olika på kränkningar, övergrepp och våld. Förutom rädsla så är vanmakt, otrygghet, frustration och förvirring vanliga känslor. Fysiska reaktioner som magont, huvudvärk och sömnsvårigheter är också vanligt. Många försöker glömma det som hänt och leva vidare som om det inte påverkar ens liv. Reaktioner på övergreppet kan komma lång tid efteråt. Att själv bearbeta dessa känslor är svårt. Det är viktigt att få prata om det som hänt. Det hjälper.

Demokratibrott

Är du utsatt för hot i ditt arbete? Försöker andra tysta ditt deltagande i det offentliga samtalet? Känner du att du hellre låter bli att skriva eller uttrycka vissa saker på grund av rädslan för att motta hat eller hot? Hos Brottsofferjouren finns det hjälp att få. Hot och hat mot opinionsbildare och granskare är ett hot mot samhället och vår demokrati!

Att få uttrycka sina tankar, åsikter, och känslor, är alla människors rättigheter. När vissa människor inte vågar eller kan utnyttja sin rätt, eftersom det blir utsatta för hot och trakasserier när de försöker, så kan detta kallas för demokratibrott. Personerna blir på så sätt tystade från att delta i diskussioner.

Att verkligen ogilla ett förslag, en idé, eller en person är tillåtet. Att uttrycka detta är också tillåtet. Men att ta steget till trakasserier, hot och våld är inte tillåtet. Yttrandefrihetsgrundlagen är stark, men hot och trakasserier är brott! Sverige ska vara ett samhälle där det finns möjlighet för alla olika grupper att delta i offentliga samtal, och där debattörer och opinionsbildare använder sitt språk och goda argument i debatter, utan att utsätta meningsmotståndare för brott eller skrämma dem till tystnad.

När man talar om demokratibrott som en polisiär eller juridisk fråga så menar man ofta att politiker, konstnärer, och journalister är de grupper som utsätts. Men vi på brottsofferjouren vet att det finns många fler som blir tystade eller utsatta för påverkansförsök. Oavsett vem du är så är du alltid välkommen att höra av dig till oss för rådgivning och stöd om du tror att du blivit utsatt för något brott.

Text av Brottsofferjouren Sverige